Frequently Asked Questions

Läs svaren på våra 17 vanligaste frågor.

1)  Skog är en långsiktig investering, är inte åtta år för kort tid?

• Åtta är en relativt kort tid att äga och förvalta skog men det är väl avvägt för att kunna skapa de värden och realisera den avkastning som Skogsfond Baltikum planerar för.
• Värde skapas när många skogsfastigheter köps samman till en stor portfölj med skogsfastigheter och värde skapas när beståndet utvecklas och skogen växer.
• Enda sättet att realisera skapat värde från själva värdeutvecklingen är genom avyttring och realisering av den vinst som uppstår. En bortre horisont möjliggör att ökat virkesförråd och värdeutvecklingen kan realiseras vid avyttring.

2)  Vilken typ av skog letar ni efter när ni köper?

• Vi har tydliga förvärvskriterier som ska uppfyllas för att vi ta beslut om att göra en inventering.
• En översiktlig pappersanalys görs först och sedan i de fall vi går vidare görs en fysisk inventering. Resultatet visar huruvida skogsmarken är i linje med våra förvärvskriterier.
• Generellt vill vi se en bättre skogsfastighet i verkligheten jämfört med på pappret för att vi ska gå vidare med bud och genomföra köp. Det är viktigt att inventera skogen ordentligt innan förvärv så vi vet vad vi ger oss in i.
• Vi söker skog med god tillväxtpotential/bonitet, torra marker med god bärighet, närhet till väg, god geografisk placering med närhet till industri samt lämplig trädslags- och åldersfördelning.
• Betalt pris per hektar och kubikmeter är avgörande för om vi ska gå vidare hela vägen till förvärv. Beslutet om att genomföra köp är det viktigaste enskilda beslutet vi gör på varje skogsfastighet och det är här vi lägger grunden för den värdeutveckling vi kommer göra genom tillväxtfrämjande åtgärder och konsolidering under utvecklingstiden innan avyttring.

3)  Finns det tillräckligt med kvalificerad personal för att sköta större skogsegendomar?

• Skogsindustrin är under utveckling och utbildningsinsatserna för skogspersonal ökar i Lettland. Till skillnad från andra utbildningsområden såsom ekonomi och ingenjörsvetenskap tenderar de som utbildas inom skog att stanna i högre grad inom landet.
• Vårt skogsförvaltningsteam har idag tre lokalanställda personer med lång erfarenhet av både att förvärva och förvalta lettisk skog. När förvärvstakten går ner och vi övergår i utvecklingsfas kommer samma människor kunna arbeta vidare med samma skog de förvärvat och administrerat fast med utveckling och förvaltning.
• Skogsfond Baltikum skogsförvaltningsteam anlitar vid behov uppdragskonsulter för t.ex. uppdaterade gränsmarkeringar och rotpoststämpling. Det finns alltså möjlighet att växla upp aktiviteten genom att ingå samarbetsavtal.
• Kompetenta röjningsteam är från tid till annan svårt att få tag på. Det är därför en fördel att vi har varit verksamma och har etablerad kontakt med duktiga och beprövade entreprenörer.
• Skogsfond Baltikum bär inga kostnader för eventuellt outnyttjad personal för skogsskötselåtgärder eftersom de kostnader som betalas till vårt skogsförvaltningsteam är rörliga och baseras på utfört arbete.

4)   Hur mycket skog finns det att köpa i Lettland? Vad är totala skogsarealen och hur stor del ägs idag av de stora utländska investerarna (SCA, Södra IKEA osv)?

• Totalt 3 miljoner hektar skogsmark i Lettland, varav 1,5 miljoner är privatägt
• Största privata skogsägarna;iIKEA ~95 000 ha, Södra ~130 000 ha, Gullspång invest~28 000 ha,Dasos~20 000 ha, SCA ~20 000 ha (totalt 293 000 hektar eller 20% av den privatägda skogsarealen)
• ~700 000 hektar privatägd mark ägs av mellanstora till små bolag
• Resterande skogsmark ungefär 500 000 hektar ägs av små enskilda ägare med upp till ungefär 50 hektar per person.
• Om t.ex. 5 % av den sistnämnda marken byter ägare per år motsvarar det 25 000 hektar. Det betyder att vi kommer behöva förvärva både enskilda skogsfastigheter av de små ägarna och mindre till mellanstora paket för att kunna förvärva i snabb takt vid behov.

5)   Finns möjligheter att köpa upp större arealer inom samma område som kan underlätta avverkningar?

• Fördelen med att bli stor och äga hundratals skogsfastigheter, alltså en bit över 10 000 hektar i Lettland är att det blir många fastigheter nära varandra även om de inte är direkt angränsande.
• Det är möjligt att klumpa ihop närliggande fastigheter när man bjuder ut rotposter till försäljning eller när t.ex. röjningsåtgärder ska planeras och utföras. Detta begränsar omställningskostnaderna för entreprenörerna.
• Ett konsoliderat bestånd med många små närliggande skogsfastigheter innebär lägre kostnader vid förvaltningen och betingar därför ett högre värde per hektar än en enskild skogsfastighet.
• En grundbult i vår affärsidé är att köpa många prisvärda skogsfastigheter och bygga en konsoliderad skogsportfölj som redan vid utvecklingen till en stor portfölj skapar värde.

6)   Hur ser lettiska politiker på att de små skogsägarnas egendomar köps upp av större aktörer från Sverige?

• Utvecklingen av lagstiftningen är en fråga som vi följer noga
• Vår bild är att politikerna är positiva till att vi svenskar genom långsiktigt och hållbart skogsbruk tillför kunskap och kapital.
• Svenska intressen i Baltikum är också välkommet. För balterna är svenska intressen lika med ökad trygghet. Lettland och Litauen är medlemmar i EU och NATO
• 2018 infördes en begränsning på att som utlänning äga jordbruksmark i Lettland om ägarna inte kan lettiska (maximalt 2000 hektar).  Detta påverkar de allra största skogsmarkägarna i landet eftersom många fastigheter innehåller några procent jordbruksmark.
• På grund av EU-rätten har vi svårt att se att politikerna i Lettland ska kunna tvinga bort redan etablerade utländska ägare från landet.
• Om laginskränkningar sker och förvärv blir omöjligt att göra mitt under Skogsfond Baltikums förvärvsfas kommer finansiering genom emissioner att avbrytas och eventuellt överskott återbetalas investerare. Då Fondens kostnader i huvudsak är röliga är storleken på innehavet inte helt avgörande för avkastningen till den enskilde investeraren i slutändan.

7)   Vad är skillnaden mellan att investera Skogsfond Baltikum och traditionella börsnoterade skogsbolag?

• Med Skogsfond Baltikum investerar du 100% i skogstillgångar (förvärva, utveckla, avyttra).
• SCA och Holmen äger norrländsk skog och betydande industridelar som är beroende av konjunktur och kortsiktiga marknadsfluktuationer. De kommer sannolikt inte avyttra sin skog.
• SCA:s norrländska skog är värderad till 33 000 SEK per hektar och Holmens är värderad till 38 500 SEK per hektar. Skogen som förvärvas i Skogsfond Baltikum är väsentligt lägre prissatt och har samtidigt betydligt bättre tillväxtpotential i och med samma breddgrad som Småland/Skåne.

8)   Vad kostar det Skogsfond Baltikum att genomföra en nyemission i relation till intaget kapital?

• I juni 2019 genomförde vi en första och relativt liten nyemission. Då hamnade emissionskostnader på cirka 1,6% + investeringsavgift 2,4% på intagna 17,8 MSEK.
• För de flesta mindre företag är det dyrt att anskaffa kapital, emissionskostnader på 7- 10 % på intaget kapital är vanligt.
• Tack vare att Skogsfond Baltikum kan göra allt det tekniska arbetet med investeringsprospekt, aktie- och aktiekapitalshantering inom bolaget med Fredrik Zetterström, som har arbetat med denna typ av frågor i 20 år, sparar Skogsfond Baltikum stora kostnader i samband med upprättande av prospekt etc. vid varje nyemission.

9)   Aktien handlas i SEK, skogstillgångarna förvärvas och redovisas i EUR, vad är valutarisken?

• Skogsfond Baltikum exponeras till 100% mot EUR. Många svenska investerare ligger genom positioner på Stockholmsbörsen tungt exponerade mot den svenska kronan (ofta 100% i SEK)
• Skogsfond Baltikum kan bidra till att minska total valutarisk för många investerare genom riskspridning till EUR.
• Svensk BNP per capita har haft och har en svag utveckling jämfört med andra europeiska länder och SEK jämfört med andra valutor har på senare år utvecklats svagt. Det har gjort att EUR-tillgångar har ökat i värde relativt SEK-tillgångar.
• Ingen vet exakt hur SEK kommer utvecklas mot EUR på lång sikt.
• Vi skulle kunna valutasäkra Skogsfond Baltikum, men det skulle kosta löpande avgifter som vi med bakgrund i ovanstående väljer att inte göra.

10)   Hur ser kostnadsbilden i denna fond ut jämfört med andra liknande fonder?

• Skogsfond Baltikum har låga initiala och löpande avgifter.
  • Investeringsavgiften är 2,4%
  • Årlig förvaltningsavgift är 0,65% på totala tillgångar
  • Fasta moderbolagskostnader för notering, redovisning, revision, förvaringsinstitut, IR-hantering, börsplats och övrigt är ungefär 0,5 MSEK per år
  • Skogsfond Baltikum har ett prestationsarvode på 20 % som baseras på den vinst ovanför ett årligt tröskelvärde på 3 % som måste slås för att vinstdelning på 20 % ska komma i fråga. Det innebär att förvaltningsteam och ledning har starka incitament till att skapa god årlig avkastning i % till investerarna. Först om det blir en riktigt god avkastning kan prestationsarvodet bli substanitellt.
• Det finns inga andra alternativainvesteringsfonder (AIF) i Baltikum som riktar sig mot privatpersoner.
• Dasos med cirka 60 000 ha i baltikum och Silvestica med några tusen hektar riktar sig till professionella investerare och deras avgiftsstruktur är inte offentlig information.
• Europeiska Skogsfonden är en tidigare onoterad aktör för privata investerare som sålts till Dasos i mars 2019. De hade en investeringsavgift på 8% och årlig förvaltningsavgift på 1,5% samt prestationsarvode på 10 % utan något tröskelvärde (att behöva slå).

11)   Hur stora är de fasta kostnaderna för fonden, dvs det som inte täcks av den rörliga förvaktningsavgiften?

• Det kostar ungefär 0,5 MSEK per år i fasta kostnader för anlitade externa tjänster kopplade till att upprätthålla moderbolaget.
• Vi använder i huvudsak följande tjänsteleverantörer för detta:
  • Handelsplats:NGM Nordic AIF
  • Förvaringsinstitut:InterTrustDepository Sweden
  • Redovsing: A-net
  • Revision: Baker Tilly Stint.
  • Hemsida och IR-plattform: BeQuoted
  • Likviditetsgarant: Mangold
  • Övriga leverantörer såsom Bolagsverket, Finansinspektionen etc.
• Vid följande förvaltat kapital blir moderbolagets årliga kostnad på 0,5 MSEK i procent:
  • 100 MSEK => ~0,5 %
  • 250 MSEK => ~ 0,2 %
  • 500 MSEK => ~ 0,1 %
  • 750 MSEK => ~ 0,07%

12)   Vad gör ni för att bedriva ett hållbart skogsbruk?

• Målet är att öka den skogliga tillväxten och därmed öka takten av inlagrad koldioxid med ökat virkesförråd. Detta kommer skapa klimatnytta genom kolinlagring och substitution:
  • Mer inlagrad koldioxid i träden
  • Mer skogsråvara som kan avverkas och därmed komma till användning och ersätta fossila material (stål, betong, plast, olja, kol etc)
• Vi har planer på FSC-certifiera all vår skog. Det innebär att vi kommer följa principer om hållbart skogsbruk och hårda krav kring detta.

13)   Håller inte den svenska skogen högre kvalitet än den i Baltikum?

• Trädslagsfördelningen i Baltikum är mer blandad men tillväxtpotentialen med rätt skötsel är mycket god. Boniteter på 10 m3sk/ha/år är mycket vanligt.
• Den baltiska blandskogen innebär lägre risk för brandskador, insektsangrepp- och stormskador.
• I Sverige är det stor skillnad på bonitet i södra och norra Sverige. God bonitet är lika med god tillväxt och möjlighet till god utveckling av virkesförråd och värdet. I Norrland växer skogen betydligt långsammare än i Baltikum och Södra Sverige.

14)   Hur påverkar slutpriset den slutgiltiga avkastningen?

• Erhållet belopp vid avyttring av konsoliderad skogsportfölj spelar stor roll för den totala avkastningen och utskiftad vinst.
• Beroende på hur den långsiktiga prisutvecklingen är på stora skogsportföljer i Baltikum kan avkastning bli bättre eller sämre jämfört med vårt neutrala scenario och målavkastningsscenario som bygger på slutpris i paritet med de mellanstora portföljer som sålt under 2019 (Livland och Latvian Forest Company).
• Förvärvspriser för skogsmarken, kostnader och intäkter under arbetes gång påverkar ingångsvärdena och därmed också avkastningen.

15)   Hur beroende är Skogsfond Baltikum av ökande råvarupriser för att nå avkastningsmålen?

• Målavkastningen bygger på råvarupriser och priser på skogsfastigheter i paritet med vad som råder på marknaden idag justerat för inflation. Det innebär konservativa antaganden om framtida prisutveckling på skogsfastigheter.
• Styrelsens bedömning är att prisutvecklingen på skogsråvara inte kommer understiga inflation kommande år eftersom globalt behov av skogsråvara enligt FN beräknas öka med 50 % inom 10 år.
• Det finns alltså sannolikhet för och chans till att skogsråvara och skog som tillgångsslag uppvärderas inom 8 år, men det är inte med i våra konservativa beräkningar som ger oss målavkastning på 7-9% i genomsnittlig nettoper år.

16)   Vad är skillnaden mellan att köpa aktier via handelsplatsen och teckna aktier i nyemission?

• Våra flesta delägare investerar långsiktigt i syfte at vara med på investeringsresan hela vägen till avyttring och utdelning av vinst, vilket betyder att hög omsättning av aktier inte kan garanteras.
• Utbud och efterfrågan på handelsplatsen styr betalt pris per aktie.
• Vid förvärv av större aktieposter kan det bli svårt att hitta aktier som säljs till ett normalt pris.
• Vid nyemission garanteras man ett förbestämt pris vid teckning.

17) Hur gör jag för att teckna aktier vid nyemission?

• Gå in på underhemsidan Investor Relations - Aktuell nyemission